Bloggarkiv februari 2021
Folk lever och dör med sina ord.
Ord som skapar våra tankar, våra handlingar.
Ofta definierar de oss.
Som kulor, när de väl avfyrats är det för sent.
VÄLJ NOGA.
GÖR DEM MENINSGSFULLA.
GÖR DEM VÄRDIG DIG.
Tänker speciellt på era sista ord, de lever över era liv.
ett verk om dagen
när inte människan finns
blir det tid i ateljén
där får jag vara alla mina märkliga delar
inte ens människan
inte ens en halv
jag är bara en apa som bär en bäver
Vila hos en annan människa.
dit vill jag
människan kan vara halv
Bodil gråter även hon.
På natten.
Det är vägledning jag letar: samtal, motfrågor, kunskap, förståelse och någon som förstår men som ändå törs utmana.
Det är inget fel med min sorg, inget fel med tvivel och frågor och gråt och kommatecken och alla och. Det är bara en del, av delarna. Jag fortsätter vägra ge upp, för jag vet, att leta efter väg också gör att man banar väg, ny väg. Livet är en fladdrande gardin, en obyggd trappa och sökandet efter Gud, som kanske är en åker och ängen och spegeln och dina läppar eller en ny låt på listan. Jag ifrågasätter mitt kall, jag ska sluta med det, jag kan inte gå emot mer. Nu fokusera, mot ljuset, mot godheten, mot rätt kraft, mot mod.
Det är bara en del av delarna. Jag är inget pussel, jag är en ärta som ramlat ned i en flaska. Ibland blir det vakuum och tomrum, ibland blir det kärlek och sommaräng, ibland blir det tid som måste gå, tid som måste linda in mina brutna lår och tår och vingar.
det är lördag
och jag vet ingenting
gör kryss och äter blåbär
inte ett moln på himlen, alla är i mina fickor
mitt hus dryper av fukt
från 7 h och 15 minuter till 7 h och 6 minuter
döda änglar, döda bara
vakna mardrömmar
tänk om jag kunde skriva
om orden bara kunde komma i rätt ordning
istället bränner jag fötterna
de där fötterna jag fått av Gud
för att jag liksom ändå ska kunna gå på jorden
jag är så ledsen
jag är så ledsen, så ledsen, så ledsen
men tårar och uttryck är slut
längtar efter regnet, efter ovädret
jag längtar efter när alla bitar ramlat från min kropp, allt det där jag inte ska ha kvar
jag går inte sönder, jag förändras, jag är så ledsen, så ledsen
mitt huvud ett moln, mitt hjärta regn, mitt huvud en handgranat, låt mig bara explodera
låt allting bara rasa
det är en demon i rummet, mitt rum
det är svarta pärlor, svarta skepp
önskar vi alla kunde resa, jag vill lämna allt
jag måste segla efter dig
du
jag längtar efter en människa, den människan som står ut med
sorgen
mörkret
paniken
törsten
galenskapen
kärleken
lyckan
lusten
olikheten
skriken
människan som stannar
som får mig att stanna
du
skynda dig på
kom
överraska mig
asch jag vill bara prata
varför är det så viktigt för mig?
för att jag hittar på saker
asch jag vill bara lyssna
du vill att jag ska vara jag
men ingenstans hos dig får jag vara jag
så kan det också bli
men kom igen då livet
överraska mig
kom igen du med!
vem har du gått och blivit?
vem har jag gått och blivit?
några människor som inte kan bättre
jag ser åt ett annat håll nu
gräver hål i jorden
gräver ur hjärtat, huvudet, själen, tiden, såren
begraver ögonblicken


