Bloggarkiv februari 2021

Folk lever och dör med sina ord.

Ord som skapar våra tankar, våra handlingar.

Ofta definierar de oss.
 

Som kulor, när de väl avfyrats är det för sent. 
 

VÄLJ NOGA. 
GÖR DEM MENINSGSFULLA. 
GÖR DEM VÄRDIG DIG. 

Tänker speciellt på era sista ord, de lever över era liv. 

ett verk om dagen

när inte människan finns

blir det tid i ateljén 

där får jag vara alla mina märkliga delar

inte ens människan

inte ens en halv

jag är bara en apa som bär en bäver 

Vila hos en annan människa.

dit vill jag 

människan kan vara halv 

 

Bodil gråter även hon.

På natten.

Det är vägledning jag letar: samtal, motfrågor, kunskap, förståelse och någon som förstår men som ändå törs utmana. 
Det är inget fel med min sorg, inget fel med tvivel och frågor och gråt och kommatecken och alla och. Det är bara en del, av delarna. Jag fortsätter vägra ge upp, för jag vet, att leta efter väg också gör att man banar väg, ny väg. Livet är en fladdrande gardin, en obyggd trappa och sökandet efter Gud, som kanske är en åker och ängen och spegeln och dina läppar eller en ny låt på listan. Jag ifrågasätter mitt kall, jag ska sluta med det, jag kan inte gå emot mer. Nu fokusera, mot ljuset, mot godheten, mot rätt kraft, mot mod. 
Det är bara en del av delarna. Jag är inget pussel, jag är en ärta som ramlat ned i en flaska. Ibland blir det vakuum och tomrum, ibland blir det kärlek och sommaräng, ibland blir det tid som måste gå, tid som måste linda in mina brutna lår och tår och vingar. 

det är lördag

och jag vet ingenting 

gör kryss och äter blåbär 

inte ett moln på himlen, alla är i mina fickor

mitt hus dryper av fukt 

från 7 h och 15 minuter till 7 h och 6 minuter

döda änglar, döda bara 

vakna mardrömmar

tänk om jag kunde skriva

om orden bara kunde komma i rätt ordning 

istället bränner jag fötterna 

de där fötterna jag fått av Gud

för att jag liksom ändå ska kunna gå på jorden 

jag är så ledsen

jag är så ledsen, så ledsen, så ledsen 

men tårar och uttryck är slut 

längtar efter regnet, efter ovädret 

jag längtar efter när alla bitar ramlat från min kropp, allt det där jag inte ska ha kvar

jag går inte sönder, jag förändras, jag är så ledsen, så ledsen 

mitt huvud ett moln, mitt hjärta regn, mitt huvud en handgranat, låt mig bara explodera

 

låt allting bara rasa 

 

det är en demon i rummet, mitt rum 

det är svarta pärlor, svarta skepp 

önskar vi alla kunde resa, jag vill lämna allt 

 

jag måste segla efter dig 

 

du 

 

jag längtar efter en människa, den människan som står ut med 

sorgen 

mörkret

paniken 

törsten

galenskapen 

kärleken 

lyckan 

lusten 

olikheten 

skriken 

människan som stannar

som får mig att stanna

 

du 

skynda dig på 

kom 

överraska mig 

 

asch jag vill bara prata

varför är det så viktigt för mig? 

för att jag hittar på saker

asch jag vill bara lyssna 

du vill att jag ska vara jag 

men ingenstans hos dig får jag vara jag 

så kan det också bli 

men kom igen då livet

överraska mig

kom igen du med! 

vem har du gått och blivit? 

vem har jag gått och blivit? 

några människor som inte kan bättre 

jag ser åt ett annat håll nu 

gräver hål i jorden

gräver ur hjärtat, huvudet, själen, tiden, såren 

begraver ögonblicken