Bloggarkiv juni 2024
Det blir alltid juni.
Och nätterna passerar som nattfjärilar.
Varför blev jag inte poeten som du aldrig kan bli?
Det blir alltid juni. Men kroppen hinner aldrig med juni. Man är som ögonblick av januari eller oktober. Man är ett väder. Konstant ett väder. Jävla väder. Du kan dra åt helvete.
Jag hinner inte med. Jag släcker bränder eller startar bränder. Kanske allt bara är som vanligt. Som ett vanligt liv, som mellanmjölk. Som otvättade strumpor. Som ett land man längtar till. Eller som döden. Man blir klar. Med allt. Även strumporna och även pojkvännerna och även juni. Snart är du över så man kan börja njuta av oktober igen. Eller inte vet jag. Aldrig är det över. För alltid blir det juni. Oavsett. Natten passerar som kryphål, ljuset suger som larver i håret. Vad nu larverna gör i mitt hår. Men vad gör något i mitt hår? Man är en lus. EN loppa. En mus. En båt utan segel. En fjäril utan fingar. Det ska nog stå vingar. Eller fingrar. Eller fingar.
Man är besvärlig. Man är inlåst. Man är ansvar. Man är tagen för givet. Jag ogillar allt det. Man är till för någon annan. Dra åt helvete någon annan.