Bloggarkiv juli 2016

att inte sluta.

Ibland är det svårt. Ibland är det lätt. 

Och jag känner att orden bara rinner mellan fingrarna. 

Som om jag inget hade att säga. 

Jag måste skriva. 

Men aldrig mer om dig. Har jag någonsin skrivit om dig? Vem menar jag. 

För om männen skriver jag. Tänker jag. 

Alltid. Om dig och dig. 

Francis Bacon och Ingmar Bergman samtalar vid köksbordet. 

Det är tur att köksbordet finns. Annars skulle allting vara luddigt. 

Kanter och konturer har suddats ut. Jag behöver fotografera igen. 

Se efter var jag börjar och slutar. Nästan som när du tar på mig. Då vet jag var jag börjar och slutar. Vad som är mitt. Vilken del som är min kropp. 

Det som delar oss åt är din hud och min hud emellan oss. 

Fast katten har päls och han är min sambo, han är mannen. 

Jag vill finnas. Vill jag det? 

Vem vill du vara. Undrar du. 

Jag tänker att människor gör det som de vill göra.

Jag tänker att människor lever de liv de vill leva. Annars skulle man leva annorlunda. Göra något åt saken. Jag tänker att jag har ingen aning. Jag måste se bort, gå fort, aldrig stanna. Tänk om jag vill stanna. Jag vill inte. Bergman snackar film, Bacon snackar konst. Jag nickar. Fast jag håller inte med. 

Barnen säger att de är vakna, fast de är inte vakna. Igår sorterade vi allt lego. Känns bra idag. Med lego bygger vi oss ett fort, med lego bygger vi oss en stege till himlen. Så vi kan hälsa på alla döda. Så vi kan skydda oss. Det är tur att du ber mig skriva. Att du ber mig att inte sluta. Att du låter mig vara med orden, att de kan ruva och luras och väntas in. Sen får de trilla fram över tangenterna. Som melodier. För visst sjunger någon, eller skriker. 

tack för att du läser och hejdar mig när jag behöver hejdas och att du skriver små mail som jag kan hålla fast mig vid, i

alla ni andra - läs männen - ni behöver inte kommentera det jag skriver, för ni vill bara ändra på mig, och på orden och på er egen historia som inte ens är skriven här, den är skriven på er kropp

och äntligen känner jag mig fri från er alla

i och med det slutar jag upp med stor bokstav och punkt 

fuck you all

jag aldrig mer skriva

Francis Bacon ligger i min säng och kurrar

vi ska lära oss allt om kärlek 

du och jag 

katten och katten

kurr kurr

morrar och biter

du 

är 

fin

också

händer och fötter

kurr kurr

kom du in i mitt liv