Bloggarkiv juli 2016

japp

nu är ingen kvar

inte ens hönan som värpte ägget

männen har dött

de fick ett anfall gemensamt och tuppade av

dog som stenar som flugor

som män

män dör som män

rakt av bara

sedan aldrig mer

tur det

så skönt

fri igen som en lärka

 

jag skriver alltså finns jag

Och ingen behöver förklara för mig vad mina ord är. Vilket skämt. 

Och så vidare. 

Kära Dagbok. Hallå. Idag körde jag över en tant. HON VAR LITEN. 

Igår sov du i min säng. Du sov skönt. 

Idag har vi badad i Blodmyra. Det är där det händer. Med dina händer. TANTEN VAR LITEN. Jag lovar. 

Det är inte på riktigt. Det är bara väldigt allvarligt. Polisen stoppar mig. Och frågar vad det är för klädkod man borde ha när man kör bil. Jag körde ju nästan näck. 

Sedan gifter vi oss du och jag. Under ett träd. Det åskar och blixten slår ned. 

Livet är fortfarande helt perfekt. 

 

jag drabbades av lust att ägna mig åt kärlek

det gick över

jag kör så det ryker

det är ju mer jag

du fattar precis

inte kan jag vänta på något mesigt, obestämt, veligt och förvirrat

va fan

skärp dig

 

jag tar ansvar för det jag känner

jag borde fira det

och ändå slår ditt hjärta så hårt i mig

jag är tillbaka på gå

Jag passerade fängelset. Köpte inga hus. Heller inga andra utsvävningar. Det gäller att fokusera på rätt saker. Arbeta är bra. Jag har ju en hel del att göra. Först nu skulpturerna som måste bli klar. Sedan fotografierna, sedan också alltid boken. Böckerna. Texten. 

I höst kommer det att gå. Funderar på att bygga ett rum på vinden. Så att jag får ett sovrum och då får jag ett skriv-rum och ett kök och så vidare.

Idag är det mulet och grått, passar min kropp precis. Bussen kommer aldrig i vilket fall och det blir så hett i värmen. Att vänta. 

Jag är inte gjord för att vänta. I min värld slutade sen att fungera redan från början. Att inte svara är också ett svar. Det är bra oavsett. Allt är bra. Jag passerade fängelset och allt är som vanligt igen. Börja om och gör rätt Maria. 

i knät ligger katten

och värmer 

medan jag skriver

på natten håller han mig vaken 

idag ska jag dansa med betong

livet blir inte bättre än så här

jag tjatar

JAG VILL FINNAS

männen som stod på tork i fönstret

har nu blivit uppätna av mullvadarna

Bodils franska mullvadar är här

medan sommaren ligger utanför

det gäller att passa på

glufs glufs

så mycket hunger

i dig

i mig

när jag somnar drömmer jag att jag står och väntar på bussen som aldrig kommer

jag ser mig om, undrar om jag står rätt

jo det står någon skugga lite längre fram, det måste vara rätt

tiden går, bussen kommer aldrig

snön faller och täcker mina fötter

ljuset i macken tänds och jag går dit och undrar

står jag rätt? 

står jag vid hållplatsen till bussen som aldrig kommer

det är rätt svarar personalen som serverar isglass till de redan frusna själarna

jag går ut igen

ställer mig vid hållplatsen

bussen kommer aldrig

du går i samma andetag ut ur mitt liv 

på ett vis

fast jag är med dig inuti

som ett ihållande regn

viktigast är att de andra tråkiga typerna för alltid är borta

de passerade mitt liv med den andra bussen 

sluta inte

dina händer

din kropp

sluta inte

fast sorgen trär och klär på mig idag

som vanligt i svart

jag tänder begravnings-ljuset på bordet varje gång du är här

njuter av mörkret som äntligen fyller mina rum, fyller min mun 

njuter av det röda matta ljuset och dig 

fast jag sover 

fast jag är vaken

och dina händer

fast inte

bussen kommer aldrig

det är så perfekt att jag blir rädd

den där känslan 

 

sluta inte