Bloggarkiv februari 2015
ljus och mörker
också jag sitter på toaletten
Idag blev jag inspirerad av pentti sammallahti
Och det är så fint när det händer. Vad kan vara finare än inspiration?
Hans bilder är så totala, så sanna. Jag får verkligen se det han ser.
Jag vill fotografera igen! Synd att mitt jävla objektiv skulle ramla ut med mig från ett flygplan. Och pengar har jag inga, att köpa ett nytt för. Men kanske kan det bli något fint utav ett trasigt objektiv. Nu ska jag börja se igen. Äntligen. Jag vill hålla mig till bleka, vita toner, fast kontrast, fast nästan inte. Jag vill samla ögonblick igen.
småsnuskiga män
skickar halvnakna bilder
de är fega och rädda som löss
gömmer sig bakom örat
jag dricker vin och räknar golvplankor och fönster
det har min syster lärt mig
jag har inte cancer just nu
jag har lust till allting
fast jag inte minns vad som jag tycker är kul
vad är roligt?
småsnuskiga män skickar bilder med kläderna på
det skiter välan jag i
dagstidningen smeker alla medhårs
inte ska väl människan tänka själv?
på torsdag har jag vernissage igen
och jag är trött på ordet, trött på formen, trött på konst
kanske börjar jag hata konsten en dag
och istället skriver jag bara
skriver om barbie och lyckan
den är ju total
särskilt hos alla småsnuskiga män
det går alldeles för lång tid
innan orden får landa här
det landar ju precis överallt annars
jag väntar på ett möte
ett möte som är ett möte, som alltid blir ett möte
det är mörkt ute, så lätt att se in, så svårt att se något ute - någon
för alltid är det väl någon som tittar in, tittar ut, äsch, asch, usch
inte alls
människor ser bara rakt fram
vid ett vägskäl
vidunderliga vägskäl
som en saga, detta förbannade ingenmanslandet
jag längtar till svaret
vad det än må vara
ungefär 11 dagar kvar, inte mer, så fort det går, inte kan man hålla fast tiden eller livet särskilt hårt?
inte alls? menar du det?
