Bloggarkiv februari 2013
det går bra nu
jag har inte roligare än så här
som en sittkudde
så här känner man sig när man är ensam
nej, så här känner man inte när man är ensam
ungefär så
aldrig överens
en minut två minuter
tre minuter fyra minuter
jag måste bara hinna skriva några ord mella raderna
som om du skulle kunna hjälpa mig
fem minuter
fem ord - älska mig håll om mig - jag skrattar - gråter åt mig själv
som ett slags sällskap
som 300 sidor och över 70000 ord
jag är inte för dig
jag behöver inte dig
jag är inte din
jag är ingens
jag är mig själv nog
maniskt nog
maniskt
magiskt
som några toner på ett piano
fem ord om ingenting
jag hör inte till
Och jag måste bli hänsynslös. Bara då är jag fri.
Jag tänkte att jag skulle skriva om alla mina män. De står på rad och vaggar som pingviner. Jag vill inte ha någon av dem. Gung gung. De tycker alltid något om min person. "Det finns sidor hos dig som jag tycker passar dig illa." Gung gung. Jag blir ledsen. Kan de inte förstå det!!
Jag borde kanske vara någon annan. Jag sparkar undan några pingviner. Tar mig en sup. Går på krogen. Gung gung. Pingviner överallt.
Hänger på mig en skylt. JAG VILL INTE PRATA MED DIG.
du läser mig
och det är till dig jag skriver
jag lägger mina läppar i din hand
som andetag som hjärtljud
du är det finaste
jag har sand mellan mina tår
jag sitter på klipphällen och ser ut över havet - solen smeker min hud
JAG BESTÄMMER ÖVER MITT LIV
Om inte jag gör mina aktiva val så skulle jag antagligen bara trampa på i en riktning som vore bekväm. Men jag är inte bekväm. Nu har jag infört nya måste igen.
Jag måste skriva, tre timmar om dagen. Skriva blogg, bok, krönika och dagbok. Kanske bara skriva. En sida om dagen har det visst titulerats som ibland. Ord att värma sig på, orda att kylas ned av. Livet går upp och ned. Livet är mitt i. Litteratur och liv är helt omöjligt att skilja åt. Jag förstår det nu. Och det jag gör med dig, känns som en viskning i nacken. Som om du lägger dina läppar där.
Fast så är det inte. Det är mina fantasier. Och var är verkligeheten och naggar, för visst vill jag till verkligheten? Eller? Det är som om du tuggar min fantasi, som om du bodde i mitt huvud.
JAG BESTÄMMER ÖVER MITT LIV
klippan är het, vågorna rullar, ensamheten kluckar och skvalpar
ord som blir över
något som smakat på dina läppar och vänt tillbaka
stretar och drar för att falla mellan oss
landar i en hög av osagda fraser, som en brasa att värma oss på
2013-02-02
Jag vet inte om jag leker med döden eller om jag leker med livet. Jag vet inte skillnaden.
nu
Idag känns igår långt borta
Tiden är svår att slå. År som bara går och går. Klockor tickar och jävla hjärtat som pumpar på.
Ibland tror jag att du är min musa och min stora sorg. För vem delar jag ord och bild med om inte med dig?
- ‹‹
- 2 av 2