Bloggarkiv oktober 2020
Olov.
Är det ditt hjärta som är i burken?
Undrar vad man fyller för vätska i en burk med ett hjärta i.
Kan det vara formalin?
Jag googlar : vilken vätska har man i en burk med ett hjärta i?
Det dyker upp en massa citat, svenskt tenn och ett och annat apotek.
Men ingen vätska.
Det går alltså inte att googla allt.
Men det går att ro i din burk.
jag undrar vad änglarna gör just nu
och Bodil
undrar vad hon skulle gjort i mitt ställe
om nu Bodil trampat omkring i mina strumpor
nu har jag sex med mina chilis, alltså från blomma till blomma
någon måste man ju ha sex med
chilibabysar blir det flera tusen
gula, röda och ingen grön
Blunda.
Styr mot havet bara.
Hejda mig inte.
Hejda mig aldrig.
Frankrike. Jag kommer snart.
Jag kommer. Ska bara lyssna klart på låten. 3000 gånger.
MARIA SKÄRP DIG NU
jag är en som skriver
det är inte mer än så
Olov.
Det här är till dig.
Hej!
Tack för att du läser.
Du och jag som simmade så långt.
Hur hade livet varit utan vårt simmande?
Vi simmade i orden, på djupt vatten och mörkt, fastnade, stannade, drunknade.
Någonstans ska man ju drunkna.
Där är vi - alltid.
Någonstans ska ju också vi vara.
Som två vemodiga plåster över våra läppar.
Håll-käften bara livet.
Vill inget livet.
Tro inget livet.
Folk dör ju hela tiden.
Du har knappt funnits. Lever du? Finns du?
Oavsett så vet jag ju att du läser.
Och oavsett så simmar vi i havet. Vi simmar ifrån allt som vill hejda oss.
Inget kan hejda.
Eller det som behöver hejdas får hejdas men inte i våra ord.
Inte i det du behöver läsa.
Ibland kliver vi iland på din Ö. Visst bodde du på en Ö?
Du har en blå soffa och ett hjärta som slår i en burk.
Dunk dunk dunk dunk dunk.
Du ror i burken och då går vågorna stora.
Vi ses, eller, rättelse, vi hörs.
jag sitter på en handduk och skriver
för att jag blöder
allt blöder
jag vill inte heller ha det så här
hjärtat
jag vill inte ha
mens
jag vill inte
jag vill
jag
.
istället gör jag allting på sammagång
letar papper till redovisning, målar några streck, skriver ut bankpapper, byter sängkläder, skriver komihåg lappar, tvättar, lyssnar på musik, tränar, eldar, klappar katten, bryter ihop, gråter, letar brallor, spiller ut äckligt vatten, bränner gröten, skriver dagbok, sjunger, kokar vidrigt kaffe, häller i gammal mjölk, glor på sjön, fotograferar
sen då?
livet går
om jag inte får plats i ditt liv?
jag får hitta egen plats
universum bestämmer
och jag har ont i handlederna för att jag skriver
och jag vill skriva
jag behöver inte sitta hemma hos dig
jag behöver sitta
behöver skriva
behöver någon som tror och som förstår
som är mjuk och vill veta som vill som vill som vill ha mig
jag kan rädda bordet
inte mer än så
jag saknar dina ord om kärlek
kanske är det mina ord som saknas
kanske är det mig jag saknar
kanske är det så
kanske är det så
kanske är det så
jag är min egen fiende
Jag hittar ett av pappas gamla pass-
instoppat i min gamla röda bibel
pappa och Wilgot är exakt lika lång nu
jag som undrat så över pappas längd
och i passet stod det
nu lägger jag hans pass från 1980 i en annan bok
tills jag börjar undra igen
då trillar det förmodligen fram