Bloggarkiv december 2020
det enda som håller på att hända
är att jag blir mig själv igen
ALLTSÅ GUD VAD JAG ÄLSKAR HENNE
LIVET HÄNDE!!!!!!
vilken grej
Sju sjukor
Och den höjdrädde sotaren.
Undrar vad som kommer hända härnäst? Molnen ligger i mina fickor. Det regnar. Jag dryper. Sorgen är en pöl. Idag ligger jag i den. Jag fryser. Pölen blir till is. Jag har ont överallt. Måste det göra ont, i lederna, i inflammationerna, i låret, i vaden, i bröstet. Jag kan känna någons händer, vet inte vems, du försöker, hjälpa, finnas, du pratar, du frågar, du undrar, du ruskar om. Jag känner att du finns. Men pölen släpper inte.
Sju sjukor och barnen snorar och hostar. Vi äter glass. Jag har börjat tycka om glass. Märkvärdiga värld. Måste försöka få tag på hjortron. Alltid är det något man måste få tag på.
Jag förskjuter, försluter, förför, förgör, friserar, förmögen, för bara. Ord man kan tänka på när man är i pölen. Man är jag. Jag är pölen. Molnen. Regnet. Isen. Jag är allt det där. Jag fryser. Men längtar ingenstans. Vakuum. Tomrummet. Väntsalen. Ska jag få stanna eller dö? Nu får jag veta hur det känns att dö. Klockan tickar. Någon ropar, du ruskar om, tar på mig, frågar saker.
Kom gud. Kom nu. Hör min bön.
bodil tycker att jag ska skriva DEN texten om kärlek
här kommer DEN:
till veckan kommer Gunnar
till veckan är kanske lånet klart
till veckan kommer skrivmaskinen
till veckan ritas det nya bageriet
till veckan har jag möten inbokade med människor
till veckan lyssnar jag på samma låt hela veckan
till veckan är ju ett galet fint hopp om framtiden
kärlek är också nästa vecka
och jag är beredd att tro på den igen
om och om igen
nästa vecka också
mitt liv är ändå väldigt mycket ost
va snäll
det är min finaste egenskap och där ska allt få hamna nu
och i kärleken
den är ju liksom bara fylld av mig eller tvärtom
jag tänker godhet, snällhet, att vara i kärlek, att hjälpa andra, att finnas
och jag ska prata mindre, skriva mer, lyssna mest
i året 2021 ska hjärtat få fladdra igen, och själen ska få springa vild
och jag ska älska mig själv fast jag är rätt ful och knäpp och besvärlig
och punken ska tillbaka
jag är ju punk
har alltid varit
nu är den här
igen
va snäll punken
kärlek är rebell typen
och snällhet är punk
ecopunk, känn på den
det är ju onsdag igen, runt runt runt, jorden är rund, och vändpunkten är
här och den känns i hela mig, nästan som sex
sju
åtta h u n d r a g r a d e r
sorgen är randig
och jag är som lingonsylt och yogurt
som glass och ostkrokar
som något randigt helt enkelt
ibland gråter jag lingon
ibland smakar jag krok
min mun bär också tecken av ord, alltid
och jorden är mitt täcke
och amen
hej världen och dagboken och du som läser
nu har jag tagit mig genom, över, under, till, från, fram
nu befinner jag mig här
det är ju precis här jag ska vara
i mitt hjärta gungar alla möjliga män
i mitt huvud är det rätt tyst
på min kropp har många fingrat
och nu är jag klar med det som varit
go went gone
idag insåg jag
kan bara glida längre och längre ifrån
finns ingen annan väg
hej då ra du
då re mi fa so la tid och otid
vända blad
snart kommer min skrivmaskin
varför
kan man undra
varför finns ens empati, världen tycks ju vara utan den?
och jag ska skriva?
varför
kan man undra
längtar efter min Bodil, Bodil min Bodil, var är du?
död
det kan man inte ens undra om
jag trodde att mitt mående vänt
men istället inser jag att jag ännu inte nått botten
gräver och gräver, botten botten botten
"samma tankar, samma bön" som Olov skriver
meningen med livet - var är du?
ge mig lugn
ge mig frid
ge mig botten