Bloggarkiv september 2019
Du är min människa.
Nej, jag är ingens människa.
Du är min männsika. Dig vill jag inte vara utan.
Men. Nej, jag är ingens människa.
Jag är något annat, någon annan.
Jag vill lyfta dig, så att du kan flyga din väg.
Vara fri bara.
Jag vill inte att du ska behöva mig.
Jag tänkte på dig faktiskt. Säger du.
Det händer alltså att man tänker på mig. Säger jag.
Du är min människa.
det ska stängas och öppnas och stängas
jag vill inte hålla emot
jag vill inte
jag vill
jag måste gå
från rummen
från stunden
från dig
för ögonblicket jag stänger en dörr
öppnas en ny
hur ter sig livet för en onormal
har man ett jobb säger man upp sig
har man två jobb säger man upp båda
har man inget jobb söker man inget
istället gör man konst eller skriver en bok
jättemycket konst
jättemycket bok
man gör popcorn till middag och super sig full
glor på solnedgången
går snett
och ligger snedd
man är omöjlig
men fylld av frihet
man är obstinat
som ett äpple som är surt som vägrar ramla till backen som alla andra
man vägrar
man säger oftast nej
oftast ja
man blir kär varje sekund
i någon
i något
man blir inte Svenne glad eller Svenne ledsen
eller Svenne lagom
man blir för mycket av allting
som en jävla atombomb lämnar man inget levande till slumpen
fast allting är en jävla slump
kanske kommer du på andra sidan gatan
och hur mycket jag än vill slippa se dig - så ser jag dig
som en jävla bajskorv i nyllet kliver du fram och jag vill inte ha en bajskorv i nyllet men man är en
kokomagnet
ett karbonpapper av knäppisar
ett rop av kom knäppisar så går vi
så livet som en onormal ter sig bäst det vill
både lite sexigt och vilt
som om alla vill ha dig
men det skiter man i
för det enda man tänker på är att man vill bygga uppåt
bygga torn och sovloft och ensamhet
och din doft i en kofta är ett minne blott
för jag ska ha ett sovloft
och glo mot sjön
och skita i er bajskorvar som kommer och slänger sig i ansiktet
jag vill att ni som jag ska ta tag i era liv
skaffa er ett lånelöfte och bygg uppåt
närmare Gud
närmare himlen
närmare det brinnande helvetet
ja ja bla bla bla
om detta talar jag endast med Bodils mullvadar
sen att du är här och läser kan ju inte jag rå för
rå för kan du göra själv
du normale man
400 ml normalt schampo
Undrar vad alla onormala använder för schampo?
den där grå sörjan
den där vuxna tråkiga vardagen
eller det där som inte spelar någon roll
som pölsa
äckligt och tråkigt
som att hejda sig själv, hålla tillbaka allt möjligt
stänga av
sorteras in under den grå sörjan
drunkna, bli din vardag
jag klär bättre utan vardag
förmodligen blir jag bättre utan dig
för du gör mig till den där grå sörjan
Ta tag i mitt liv.
Bygg ett hus.
Skaffa dig ett skrivbord.
Köp ett piano.
Sitt rätt när du skriver.
Gör listor.
Bocka av.
Låt stora saker hända.
Förändra.
Utveckla.
Vill mer.
Brinn mer.
Brinn inte upp.
Skriv människa.
Skriv.
Be inte om lov.
Be inte om förlåtelse för något du aldrig gjort.
Sträck på dig.
Du har den rakaste ryggen jag sett.
Bygg ut då om du inte ska bygga ett helt nytt hus.
Inspireras.
Bygg din dröm.
Jag ska uppåt nu. Inte framåt.
Next level.
Kanske måste jag ha ett torn.
Om jag bara börjar. Vart börjar jag?
Skriv skriv.
Säger du.
Och för att du ska bo i mina ord måste du finnas.
Du sitter vid pianot och spelar. Jag hör dig fast jag sitter i det andra rummet. Vi sitter och sitter, jag låter dina toner bli mitt språk. Dina läppar blir min röst.
Tills himlen kommer ned på jorden.
Under tiden sitter jag ensam. Sitter och sitter.
Skriv skriv. Tänker långa tankar som tar mig runt överallt, de fastnar ingenstans. Fast jag känner mig ledsen. Det blir så många varv runt jorden. Men tänk om du är alldeles nära. Om jag drar fingrarna genom ditt hår.
Fast du är långt ifrån. Kanske ingen varit så långt borta. Fast jag kan se att det lyser hemma hos dig. I mina fönster är det mörkt. Jag längtar efter ett skrivbord. Jag längtar efter orden. Efter sanningen. Efter gränser. Gud ge mig gränser.
Under tiden är du avstånd, motstånd och en dröm om något annat.
Skriv skriv. Tänk om det fanns ord som aldrig skrivits. Så skriv skriv. Låt dem nöta. Låt dem röra mig, orden.
Ta på mig.