Bloggarkiv december 2020

Du.

Ni vet att det är jag som är Bodils mullvad va?

(Bodil skriker i hörnet, hon vill inte att jag sitter i soffan och skriver. Egentligen är Bodil död. Undrar hur det känns när saker inte känns längre, känns alls, just nu skulle jag tycka om det, jag vill inte känna mer.)

Kära Bodil, jag sitter precis som jag vill. Men jag förstår att det är ren dumhet, en dag kommer jag få ont. Allting gör ont. 

Du vill ge mig sanningen, men kära, den sanningen har bara jag. 

Jag är jag. 

Med mig kan man inte vara ett offer, med mig kan man inte vara en lögnare, med mig kan man vara sig själv. Det är kanske inte så lätt att stå ut med det. Jag står inte ut med mig. 

Bodils mullvad låter hälsa att i tunneln skymtar ljuset, skymtade ljuset den där gången jag höll på att dö, där var det så skönt. 

Jag låter också hälsa att kärleken är en dörr. Jag väljer att öppna den varje dag. In kommer alla ni, alla vi. 

Jag är jag. 

Kärlek.

Du får mig, jag är hopplöst din om du vill ha mig. Om jag vill ha dig? Jag vill ha ingen. Jag vill ha mig. Jag vill ha dig. Jag vill att du är du och jag är jag och jag, vill att du och jag har ett vi, vi är kärlek. 

Kärlek. 

Jag känner mig fri. Känner jag mig fri? Hoppas det stannar. Känner jag mig verkligen fri? Sorgen är ju så monumental, som ett höghus balanserar i mitt hjärta. Kan man ens känna med hjärtat? Livet är ingen rundgång, men saker kommer och går, friheten har varit borta en stund. 

Snön faller, traktorn skottar på vägen, inte min väg, katten sover, barnen spelar. Jag sitter hopplöst obekvämt och skriver. Bodil skulle bli galen på mig. 

Jag är Bodils mullvad. Vet du det? 

Krälar, kryper, blundar, fast ser. Idag sågar jag ned alla syrener, borde bli skogshuggare. Något borde jag bli. 

I tunnlar, mörkret, mot ljuset. 

Själen känns lätt, inuti känns lätt, kärleken är en befriare. Alltså själen är tung, kärleken är borta, den har förvridit, förtrollat mig till evig sorg. Bodils mullvad ska bli en bok. Eller en sten vid havet. 

Precis som Apornas Poet och boken om kaninen och Mullvaden. Allting kan bli jord. Av jord är vi ju kommen hela tiden. 

Allting borde bli en bok egentligen. Den borde bli. Och jag borde skriva med dig. Vem är du? Kom. 

Sedan ska jag komma vidare. Vidare? 

I Bodils trädgård gräver mullvadarna sönder det mesta. Bodil är fin. Hon är inte som andra. Jag är också fin ibland, bara att jag glömt bort det. 

Alltså hur kunde jag bli så ledsen

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT 

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

JAG STÅR INTE UT

ditt namn står på varje sida

det hjärtat är fullt av talar munnen 

 

DU BLÅBÄR. 

JAG JANE. 

 

och Gud

låt mig träffa någon som kan lobotomera mig

eller låt mig dra dig tillbaka till mellan mina lår

 

och i mitt nattmörker hittar jag detta

eller om det var tvärtom 

allting var och är tvärtom 

https://open.spotify.com/track/5nBWPZDUskLXngG94HN0TG?si=7zbJoD7iQ7uz5Re...

och kärleken? 

för kärlekens skull ska jag skrika i kudden och gråta mig till sömns 

tills allting bara går över 

tills allting bara 

dör

D

Ö

R

tänk att det slutar här 

i ditt nattmörker hittar jag detta

Ibland är det du

Som jag vinkar till

oftast inte

Skeppet sjunker

Och inte ens min hemsida är säker. 

Hjälp mig att orka ge upp.

Nu ska jag bara orka ge upp.