Delsbo station

VILLFARELSER ställer ut i magasinet på Delsbo station. 

Låt oss ta pepparspray för att gråta ut ordentligt, klä oss i benzo och tvinga jävla skitdöden att be om ursäkt. Överst på hatlistan står alltid du själv så vad kan vi göra förutom att ge oss själva en liten paus, tvångs­posera och kasta den första stenen. Men Mathias Leclér kastar inga stenar och är inte fri från synd. Han sonar synderna genom att hela tiden vända blicken inåt: genom projektet Villfarelser och för samtidigt en dialog med historien. Hela tiden synliggörs den egna och ibland allmängiltiga ångesten. Hela tiden med skrattet som vapen och skydd . Det är synd om människan, men det är fan rätt åt oss, menar Leclér. Det är synd om oss, men vad kan vi göra förutom att just använda skrattet och se det humoristiska i allas våra misstag och sluta känna skam över vår mänsklighet. Det är vårt jobb att fucka up, fucka ur, för att sedan vältra sig i smutsen över att vi gjort just så. Skrattet är skyddet mot mörkret; skrattet är livet och det som ger oss kraft att fortsätta när allt blir svart. Men vi måste våga och orka möta den svärtan som existerar i varats djup och som är en del av själva livet.

Maria Norén byter skepnad, här, kanske, något mjukare. Ett måste när hjärtat rusar, huvudet kokar. Låter ögonen vila i skuggorna av min kropp. 

2321

Hur ser världen ut om 300 år? Hur lever vi? Hur mår vi? Är vi fortfarande kvar? 

Kanske är vi apor, kanske går vi bakåt, kanske lever vi i ett matriarkat, kanske är vi könslösa, kanske...

Det enda vi vet är att kärleken vinner. Töntigt nog. 

En utställning av Feber: Pernilla Andersson, Patrik Larsson, ulrika Noree och Maria Norén. I samarbete med Norra Station, Delsbo Forngård och Kulturkossan. 
 

I samarbete med Norra Station och Delsbo Forngård.