Bloggarkiv september 2021
Horoskop onsdag 22 september ALLA TECKEN
ALLT ÄR SÅ JÄVLA BRA! Världens bästa onsdag.
du ringer, du kysser, du vill, du säger ja
sen levde ni lyckliga i resten av den här veckan
Tisdag
Det skulle ju aldrig mer bli tisdag. En grävling tumlar sig över gården när jag kommer hem i mörkret.
Kanske är det delfiner som tumlar?
Det går fort igen. Allting. Det blir tisdag.
Du har inte ringt på flera dagar. Och jag ringer ingen. Jag är ingen som ringer. Fast jag ringde Anna. Vi pratade. Sen la vi på.
I fredags ringde du tre gånger. Ibland vill man extra mycket. Kanske borde jag ringa, eftersom jag vill att du ringer. Det är väl jag som vill.
Jag är hungrig. Går och lägger mig hungrig. Det får vara så. Ibland mättar minnet av din röst. Men hallå. Jag har verkligen inget att skriva. Jävla tisdag.
Du
Hur ska du veta?
Inte tänker jag ligga mer i dina lakan
inte tänker jag
vänta på dina händer som är sambo, inte tänker jag vänta på hus som måste bli någon annans, inte tänker jag tänka tankar som inte ska tänkas
bli klar, bli klar, bli klar, slänger ut dina stövlar, ditt blåställ och dina brev
slänger ut pianot i huvudet på grannen, han är blond och en gång låg vi med varandra, han dör av pianot, alla ska vi dö
du tittar på mig när jag har apmasken på, undrandes, något måste du undra
inte tänker jag längre på vad du undrar
jag är klar
sov gott nu barnen, benen, bovarna och räven, såg den igen idag, höga ben, en riktig långis, räven raskar över isen
dina läppar lägger sig mot mina, du smakar hallon, du luktar tobak och alkohol
Skriver kontrollplaner och rivningsplaner och dagbok och alla möjliga texter.
Jag vill egentligen vakna upp och aldrig behöva diska mer. Jag kommer liksom aldrig genom hela disken. Faktiskt sant.
Jag vill egentligen vakna upp och inte skydda hjärtat längre. För vem vill fortsätta med att gå miste om allt.
Jag vill egentligen vakna upp brevid någon. Faktiskt sant. Helst vill jag att det ska vara romantiskt. Att du kommer på en enhörning i solnedgången eller i en blå raggarbil eller i blåstället, eller på ett moln, bara jag får ha små blå fåglar som drar mask i huvudet, små blå fåglar i hjärtat som vill bli fri. Fåglar som bygger bo och pickar och drar. Det är ju ingen hemlighet att jag vill tillsammans. Fast jag försöker gå miste om alltihop. För att jag är rädd.
JAG ÄR RÄDD.
Just nu är jag mest rädd för att dö. Och rädd för att jag kanske inte får köpa huset. Och rädd för att jag har så ont i kroppen. Men huset är bara ett hus. Rus, bus, lus.
Jag vaknar upp. Oavsett.
den historien fanns inte då
nu finns den
jag förstår inte vad jag håller på med
borde man inte förstå det i min ålder?
vad borde man förstå?
jag är i skrivandets bubbla, en väldigt fin bubbla
tillåtande och fri och samtidigt hård och brutal
alla möjliga typer smyger sig in och håller sig fast i mina texter
ofta pappa, ofta mamma, ofta Åsa och ofta en ny Du
du som jag inte riktigt vet hur du doftar
ofta smyger sig huset in
de där 600 kvadraten
det där som jag strax kommer göra stordåd i
för visst ska det göras stordåd?
vad nu ett stordåd är egentligen
att bli gravid kanske
att bli familj kanske
att se solen gå ned
att känna dofterna av mosade rönnbär
att leka
att leva
?
huvudet är en hinderbana
och jag ska bara ta mig genom
ska jag verkligen det?
vad betyder genom?
att det finns något annat?
Du kommer och hälsar på ibland.
Inte vet jag vad du vill. Måste man vilja något?
Äpplena faller av hårt regn.
Jag skriver och skriver och tänker bara på vad jag skriver. Sen respondar jag och respondar och tänker bara på vad jag respondar. På så många vis är vi ord. Kanske på alla vis? Om jag längtar någonstans? Just nu nej. Älskar att befinna mig i fantasierna kring dig. Älskar att vara helt ensam där. I dimman, vid sjön, inget med dig får mig att känna mig obekväm. Allting faller av hårt regn. Kärleken faller. Jag faller. Faller och faller.
Men orka med att befinna sig i verkligheten?
Älskar att hålla mig undan. Orkar inte möta alla er. Inte dig, inte dig och heller inte dig.
nu är det höst
och du är en främling
jag trär istället rönnbären på tråd
jag river istället väggarna
löven faller och utsikten förvandlas
inuti samma monster
andra fåglar, inte längre blå
andra mönster, inte längre dina
jag vill flytta dörrar, murar och gränser
istället går jag en promenad
- 1 av 2
- ››