Bloggarkiv oktober 2020

nu

stilla dig nu själen

vänd nu blad långsamt

rastlösheten tvinga mig inte bort

det rotlösa som grott inuti måste, borde, kan - stanna

står inte ut med kanske 

inte med sen 

fast

står kvar

i betong

murad

låst

bestämd

ser bara åt ett annat håll

 

tillbaka där jag hör hemma

 

 

Jag vill verkligen godhet.

Måste backa banden. 

Jag kokar ägg i mitt huvud.

Långkokar. Jag ska kasta sönder några fönster. 

Sätter mig på älgpasset för att jag behöver tystnaden. Den infinner sig precis. 

Men då kommer älgen, förstås. Jag siktar, skjuter, den dör. 

Pulsen går upp och tystnaden i mitt huvud borta. 

Jag vill inte passa in med fem bokstäver i melodikrysset, jag kan inte bli ett namn bredvid ditt i paddan. Bytas ut, byta om, byta namn. 

Jag vill inte acceptera. 

Jag vill inte. 

Istället vänder jag trosorna ut och in och bak och fram och upp och ner. Nu känns allt annorlunda. 

Solen börjar skina också. Irriterande. 

Passar inte alls mitt väder. 

Men Maria det här handlar inte om dig. 

Det handlar om några sömmar i brallorna som påminner om dig. 

 

Jag försöker hänga med Apan i trädet.

Men han blir bara irriterad på mig. 

17 oktober 2019

Jag har Mask i ögonen. 

Och jag orkar inte med er längre. Maskarna.

Och Aporna. Sluta häng i mina träd. Orkar inte med er heller. 

Maskar och Apor ni är mina män. 

 

Alltså jag som tror på kärlek. 

Är det så fel? 

Hur kan två människor inte påverka varandra? 

Jag vill ju tillsammans, ska sluta vilja det. Ska sätta mig på en bänk och sluta vilja. 

Med mask i ögonen kanske? 

Med tankarna på andra apor? 

 

Alltså jag som tror på kärlek? 

Måste jag sluta med det? Sluta upp nu Maria med att vara du? 

Det enda jag vet är att inte få finnas är det svåraste jag vet. 

Hellre är jag en morot. 

Eller en banan. 

Passar både maskar och apor. 

Hålla i mig i listorna.

1. Tömma klart. Kasta allt. 

2. Ta bort mina kläder. Riva garderob. 

3. Bära mer ved. 

4. Höra av mig till alla jag måste. 

5. Skriva fakturor. Skicka fakturor. Stänga av. 

6. Ladda ner rätt program. Be till Gud. 

7. Bli klar. Stänga dörren. Aldrig mer återvända. 

8. Försvinna.

Vi måste ju leva.

Utsätt mig.

Utsätt hjärtat, huvudet och själen. Tänk vad hemskt om vi inte levde? Jag vill leva.

 

Acceptans. 

Någon som tror. 

Kärleken.

Om vi pratar väder.

Jag borde kanske inte skriva. Kanske borde jag arbeta som väder-hallåa. 

Jag älskar morgonen. Mörkret som långsamt blir ljust, dimman, kylan, innan elden har tänts. Kaffet och heta habanero läppar. Det ligger regn i luften. Det ligger en man i min säng. (Vet inte vem han är, någon jag plockade upp igår, någon måste jag ju plocka upp.)

På morgonen kan allt börja om, här finns bara nu. Det finns bara nu. De som inte förstått det kan låta livet passera bäst de vill. 

Livet passerar. 

Jag är för känslig. Borde kanske inte ha människor i mitt liv. Men hur skulle livet vara då? I våras träffade jag nästan ingen. Det var skönt. Där blev jag fri. 

Seglar i en tunna. Jag kan inte sluta segla i en tunna. 

Bodil håller i mig. Pappa håller om mig. Hjärtat, säger han och vaggar mig. De döda är så mycket lättare att lyssna till. Även om det bara är du och han som kallat mig för hjärtat. Det är bara ett ord. 

Jag ska passa mig för ord. 

Håll dig till vädret. Håll i mig i vädret. I fickorna ligger molnen och blir svarta. I hjärtat faller löven, äpplena och snön.

 

sanningen

varför vill ingen vara nära den

jag fattar inte varför det är så svårt att säga att kärleken tog slut

Hur kunde jag tappa bort rebellen?