Bloggarkiv augusti 2019

svarta vinbär

Längtar efter allting. 

Efter nytt och gammalt och annat och inte. 

Till våren och hösten och vintern. 

Efter dig. 

Till regnet och snön och molnen och solen. 

Längtar efter tallar och asfalt och blommor och skog och höghus. 

Till lycka och kärlek och galenskap och äventyr och lugn och tårarna. 

Längtar efter ordning och kaos och urvridna nyvättade doftande lakan och obäddad säng. 

Efter dig. 

Längtar efter allting. 

Efter hus och lägenhet och fjälltopp och neonljus och doften av skog och doften av Paris. 

 

Skellefteå

Jag drömmer mig dit. Mot pappas land. Jag kan inte förstå att han varit död så länge. Hur länge som helst. Ingen klocka tickar. 

Hur länge är nu? Hur länge är hur länge som helst? Hur länge tickar inte klockan mer?

För just nu drömmer jag om Skellefteå, jag vill dit och gå på gatorna jag inte känner. Jag vill känna pappas ursprung i Norsjö. Den tysta byn med den vackra kyrkan, epa-traktorernas hemvist. 

Vill söka jobb i Skellefteå. Hoppas jag får till det. Måste bara in med ansökan. Senaste anökningsdagen imorgon. Eller kanske inatt.

Formulera mig, ena mig, ställ mig på rad och gör honnör. O R K A. Ska ju också säga upp mig klart. Drömmer om nya friska tag. Drömmer om lust och att ha roligt i minst 30 dagar. 

I Norsjö på Skogskyrkogården ligger min farmor Olga och min farfar Hjalmar begravd. Er ska jag snart hälsa på om jag får som jag vill ha det. Och annars kommer jag oavsett. Det är ju hejsan.

Ord.

Jag älskar de där stora dropparna, när de faller, faller de så hårt. Precis som livet. Vi måste leva hårdare. Inte smyga omkring och vara ett duggregn. Det är lördag och Bodils ord är lag. Precis som Gud säger: vi är våra ord. En god människa tar fram orden ur det goda förrådet. 

VAD HJÄRTAT ÄR FULLT AV - TALAR MUNNEN. Jag skriver, alltså finns jag. Jag är god, detta vet jag. Sedan vore det bra med tre av allt. 

3 män. 

3 katter.

3 hus. 

3 drömmar. 

3 fordon. 

3 stekpannor. 

3 jobb. 

3 liv. 

3 sjöar. 

3 hav. 

3 ord. 

3 apor. 

3 treor. 

orden vill inte ens

tystnaden vill 

den drar och sliter och önskar 

leta inte mer, låt det bara vara tyst

tillslut blir man en urklippt dödsannons i någons byrolåda

kanske 

tyst

kanske står där några ord "du var så god, du var så glad, du lämnar bara vackra minnen."

det känns ju hejsan

the power of goodbye

Stirra på sjön. Ensam. Solen skiner. En mamma och ett barn plaskar i vattnet. Barnet ser ut som sin mamma. Mamman ser trött och uttråkad ut. Jag stirrar vidare. Alldeles blank och speglande, alldeles stilla. Bara en skräddare som springer över vattnet, precis som Jesus. Kossorna ligger och tuggar. Flugorna sitter på bajset. Katten jamar. Det börjar bli dags att ta farväl av sommaren.