Bloggarkiv maj 2013
sommaren liksom leder in mig på nya spår
Ute är solen och himlen. Det grönskar och kvittras i varje buske.
Inuti pågår samma regn och storm som alla dagar. Jag är bara ett väder.
Jag saknar någon del i livet. Minns inte längre vad det var? Saknaden bara moler, gnolar, tär inuti. Storm bygger högre borg, håller sorgen i handen. Mjölkpaketen är högre än mitt slott.
JAG INSER ATT JAG ÄR FÖRVIRRAD.
sussa gott fina du
Vackra bohem.
Orden trillar in i telefonen, in i mailen, rakt in i livet.
Runt mig faller det som vårregn, som honung mot huden.
Männen.
Nära döden
Pang pang.
Det där ljuset, så skönt.
över mig flyger det pannkakor
det är färglada och har vingar
polis P kliver in genom dörren
Han ser sig omkring. Inte en normal människa ser han. Trots det har han hård kuk. Brudarna får märkvärdigt nog igång honom. Han ska nog få sig några fittor ikväll. Han vill slå dem och knulla dem. Jävla onormala jävla brudar.
Han går direkt fram till henne. Hon vet. Hon hatar det. Hon har inget val. Hon kopplar genast bort sin kropp. Tänker att hennes kropp är någon annans. Hon tänker på gräset. Hur det doftar. Hur strävt det kan kännas. Blundar. Det går alltid att rymma undan. Mina tankar kan ingen krypa in i. Hon vaggar sig själv till ro. I en blåslagen kropp.
Polis P går nöjt till bilen. Han fick spöa på henne rejält ikväll också. Han är fortfarande hård. Han var så nära att strypa henne. Han startar bilen - åker hem till sin fru. Han ser på dottern som sover. Häller upp sig ett glas vanilj yogurt med blåbärs smak.Det är viktigt med rätt bakterier. Japp. Nu ska han sova. Fortfarande med hård kuk.
Sorghålet.
Jag tänker mer och skriver mindre.
Jag delar in livet i titlar och inställningar och rapporter. För visst förbereder jag mig för orden. Tid med ord. Livet i romanform. Jag bearbetar och översätter.
Inte vet jag vad som hände men plötsligt åker mina barn iväg på en cykel i byn. En av de tre, den minsta, ligger i soffan och sover. Han har feber. Men till och med den minsta pojken är stor. Allting blir skrivet med olika typsnitt.
Sorghålet. Kan vara platsen jag befinner mig i.
Sorgkuken. Kan vara du.
Håkkråk. Ännu en plats som inte existerar.
Jag tänker mer och skriver mindre. Formulerar avstånd mellan raderna och letar frihet. Till slut blir jag ingen. Att vara människa är att binda sig och tillhöra.
Mitt fängelse, mina rum, askar och minnen jag sorterat ut.
Sjön leker med trädens spegelbilder. Solen guppar. Jag tänker, nästan stannar livet upp.
allt är bara en lek
Katten och katten - runt och runt, smeker varandra.
Natten och natten - mörker och drömmar, lurar mig.
Det är fredag. Livet rinner som glass när den smälter.
Jag funderar på ord, små anteckningar hit och dit.
min dagbok
Det vore väl bättre om bloggen fick namn som min dagbok.
Orden slingrar och ramlar in- som smekningar. Jag längtar efter hud och beröring och inget annat.
Ett språk mot kroppen. Jag doftar Stormnäs trots att jag sitter på sjögränd.
Sitter och sitter.
jag har inte tid att prata med dig
jag ska byta däck på bilen
sedan besiktiga den och så ska jag kolla på svt play och begrava min farmor och sedan ska jag hugga ved
och så måste jag facebooka
tro inte att du betyder något för det gör du inte
gumman - hjärtat
du betyder inte ett skit
fri
Min gård växer vild.
Det betyder fri.
Jag längtar efter just det.


